Ränteavdrag för företagslån
Företag kan göra ränteavdrag på de ränteutgifter som uppkommer från exempelvis företagslån och krediter. Regeln gäller däremot enbart för aktiebolag och vissa handelsbolag.
Denna guide förklarar när ränteavdrag kan utnyttjas av företag, vilka krav som finns samt de olika beräkningsmodellerna. De flesta företag behöver däremot varken beräkna ränteavdraget eller lämna in blankett N9 till Skatteverket.
(Denna artikel fokuserar på ränteavdrag för företagslån. I de flesta fall gäller även samma regler för andra ränteutgifter. Anlita alltid bokföringsbyrå eller revisor vid frågor kring avdraget)
Krav på negativt räntenetto för ränteavdrag
Grundregeln är att ett företag kan göra ränteavdrag för företagslån, och andra ränteutgifter, när ett negativt räntenetto uppstått under räkenskapsåret. I korthet innebär det att ränteutgifterna är större än ränteinkomsterna.
Det finns däremot två undantag, vilka beskrivs under rubrikerna nedan. Det är undantag som innebär att ränteavdrag kan ske trots att företaget inte har ett negativt räntenetto aktuellt räkenskapsår.
Negativt räntenetto från föregående år
Det första undantaget är om företaget har ett sparat negativt räntenetto från föregående år samt använder EBITDA-regeln (förklaras längre ner i guiden). Orsaken till att ett företag kan ha sparat negativt räntenetto är att det alltid finns begränsningar för hur stort avdrag som får ske utifrån beräkningsmodell. Se mer om beräkningsmodeller och begränsningar längre ner i artikeln.
Negativt räntenetto kan sparas i upp till sex år. Sker avdrag måste alltid räkenskapsårets ränteutgifter först användas. Finns möjlighet till ytterligare avdrag kan det alltså ske från beloppet som sparats.
Koncernutjämning samma beskattningsår
Det andra undantaget är om företaget ingår i en koncern och koncernutjämning kan tillämpas. Ett krav är exempelvis att det behöver finnas koncernbidragsrätt mellan företagen. I detta fall kan negativt räntenetto överföras till ett annat företag, inom koncernen, varpå ränteavdrag utnyttjas.
Övriga krav
Utöver negativt räntenetto behöver exempelvis följande vara uppfyllt:
- Ränteutgifter – Ränteutgifter* från exempelvis företagslån, krediter och övriga lån kan tas med i beräkningen. Däremot inte ränta som betalas på Skattekontot.
- Bolagsform – Ränteavdrag kan ske av bolagsformerna aktiebolag och handelsbolag. Däremot inte om handelsbolaget enbart haft fysiska ägare under hela beskattningsåret. Undantag finns även för vissa juridiska personer med säte utomlands. Enskild näringsidkare omfattas alltså inte av dessa regler.
- Bokfört – Alla transaktioner måste vara dokumenterade och bokförda på ett korrekt sätt.
*Se Skatteverkets rättsliga vägledning ”Vad är ränteutgifter och ränteinkomster?” för information om vad som ska tas med i beräkningen. Se ytterligare begränsningar, och länkar till rättsliga vägledningar, i denna längre genomgång av ränteavdrag för företagslån (extern länk).
Tre nivåer – då krävs uträkning och bilaga N9
Beräkning av ränteavdrag för företagslån kan ske på två olika sätt, via Förenklingsregeln och EBTDA-regeln. Företaget kan välja mellan dessa och kan även byta beräkningsmodell från ett år till ett annat. Det finns även ett tillfälle då varken beräkning eller deklaration behöver ske trots negativt räntenetto. Dessa tre tillfällen beskrivs under kommande rubriker.
Varken uträkning eller manuell deklaration krävs
De flesta företag i Sverige behöver varken beräkna ränteavdrag eller lämna in N9-blanketten. Detta utifrån att all information redan finns registrerat och att avdraget då automatiskt beräknas. Det förutsätter att företaget:
- Tillämpar förenklingsregeln
- Har negativt räntenetto på under 5 miljoner
- Inte förväntas lyfta upp negativt räntenetto från tidigare år
- Inte ingår i en intressegemenskap (exempelvis koncern)
Förenklingsregeln
Förenklingsregeln kan användas om negativt räntenetto är högst på 5 miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap gäller gränsen gemensamt för samtliga företag inom denna intressegemenskap (exempelvis koncern). Detta förutsatt att minst ett av dessa företag tillämpar förenklingsregeln.
Så gör du
Med förenklingsregeln dras alla skattemässiga avdragsgilla ränteutgifter av från skattepliktiga ränteinkomster. Vid ett negativt räntenetto får ränteavdrag ske på detta belopp.
Om företaget ingår i en koncern måste N9 användas. I följande exempel anges, vid E1, företagets negativa räntenetto. På E2 anges hur stor del av detta belopp som företaget önskar göra avdrag för. Detta utifrån att negativt räntenetto kan fördelas mellan företagen inom koncernen (koncernutjämning)
Vid F anges sedan vilka företag som ingår i koncernen och som utnyttjar, samt fördelar, det negativa räntenettot.
EBITDA-regeln
EBITDA-regeln innebär förenklat att företaget beräknar ränteutgifter från företagslån och krediter och drar bort dessa från ränteinkomster från exempelvis sparkontot. Om det blir ett negativt räntenetto multipliceras denna summa med 30%.
Beräkningsmodellen kan användas för att beräkna vad avdraget ungefär kommer att bli men för en exakt uträkning behöver fler faktorer användas i uträkningen.Bland annat kan räntor, avsättningar och värdeminskningar påverka uträkningen. Dessutom finns specifika regler som enbart tillämpas för investmentföretag.
Så gör du
Uträkning av ränteavdraget, samt upprättande av deklaration, sker i flera steg.
- Beräkna räntenetto
Ränteutgifter, från exempelvis företagslån, anges i A1. Vid A2 anges ränteutgifter som uppstått mellan företag inom koncernen. Ytterligare ränteutgifter, inom olika kategorier, anges på A3-A9. På B1 anges ränteinkomsterna och B4 summeras alla ränteutgifter varpå negativt räntenetto summeras på B6. Se bild nedan.
- Avdragsunderlag och avdragsutrymme
Nästa steg är att kontrollera om hela negativa räntenetton ryms inom avdragsutrymmet. Avdragsunderlaget beräknas först vilket är företagets skattemässiga EBITDA. Eventuella sidoberäkningar sker däremot för exempelvis avsättning till periodiseringsfond och förlust vid avyttring av näringsbetingade andelar.
I detta exempel har företaget ett preliminärt resultat på 50 miljoner vilket höjs till 60 miljoner via dessa sidoberäkningar. Avdragsunderlaget samt justeringsposter till detta anges i avsnitt D på blankett N9. Detta summeras på D10.
Avdragsutrymmet är sedan 30% av avdragsunderlaget. I detta exempel var avdragsunderlaget 60 miljoner vilket innebär att avdragsutrymmet blev 18 miljoner.
I detta exempel har alltså företaget ett negativt räntenetto på 20 miljoner men bara avdragsutrymme på 18 miljoner. Företaget kan därmed göra ränteavdrag på 18 miljoner samt skjuta upp resterande 2 miljoner till kommande år. Är företaget inom en koncern kan även koncernutjämning ske för att ränteavdraget ska kunna utnyttjas i större omfattning under aktuellt räkenskapsår.
(Då Skatteverket uppdaterar blanketter regelbundet kan bilderna ovan se annorlunda ut än gällande blankett. Bilderna ska därmed enbart ses som illustrerande exempel)
Lämna en kommentar